Munslang

Avant-propos

"Argot de bouche" är den första vardags- och slangordboken mat, Av Boisson och köket som listar, med mer än 3200 poster, de flesta av det franska språkets gastronomiska idiom (*), både antika och samtida.
Gastronomiska idiom använder termer relaterade till mat, ätande, drickande och matlagning som metaforer; till exempel dessa klassiker: les morötter är tillagade för en situation är hopplös eller till och med" den säljs som liten möda » för ett föremål som är kommersiellt mycket eftertraktat och naturligtvis « försvara sin biff att försvara sina intressen. De flesta av dessa idiom kan förklaras av vikten av de områden som de refererar till: mat-dryck-matlagning. De används hela tiden, av och i de flesta populationer.
(*) Idiotism: Form eller fras som är specifik för ett språk, omöjlig att bokstavligen översätta till ett annat språk med liknande struktur (gallicism, anglicism, helvetianism, germanism, latinism, latinism, etc.).

Sättet människor äter och dricker strukturerar deras sociala organisation (uppdelning och organisation av arbetet), deras verklighetsuppfattning och deras beteende.
På alla språk hänvisar många vardagliga uttryck till mat och dryck och hur man tillagar dem. För det mesta används de som socialt stumma eller tysta metaforer, men ibland gör nyheterna de problem som ligger bakom dem märkbara, vilket framgår av beslutsamheten från en amerikansk krögare som 2003 ledde till beslutet av den amerikanska kongressen. att döpa om pommes frites (den frites) kaféer att göra freedom frites, vilket betyder att han inte kunde "smälta" förolämpningen av den franska vägran att ge sig ut på det irakiska äventyret. Denna heta hämnd hade prejudikat: under kriget 1917-18 surkål Amerikansk Surkål Har blivit frihetskål (den kål frihet), en fras som snabbt glöms bort, medan den frankfurter Har blivit varmkorv, djuridioti som skulle gå jorden runt.
I Kalifornien, katrinplommonodlare, sorg över den motreklam som de drabbades av på grund av idioti torkat plommon (rynkad som en beskära), beslutade 2000 att marknadsföra sin produkt under namnet " torkat plommon », det engelska ordet beskära (plommon) förknippas på engelska med bilder av fyllighet och ungdomlig fräschör.
Även om temat gastronomiska idiom inte har varit föremål för semantiska verk eller forskning, har olika discipliner tagit itu med frågan.
Speciellt etnologi Claude Levi-Stauss (1908-2009) i sin bok Det råa och det kokta blev intresserad av det. Strukturalisten Roland Barthes (1915-1980) ägnar fyra artiklar ur hans Mytologier med mattema. Psykologer har studerat hur vissa metaforer som används av föräldrar definierar självuppfattning, ett feministiskt tillvägagångssätt visar hur kvinnor görs att definiera sig själva utifrån en rad metaforer relaterade till mat och matlagning.
Psykoanalys, särskilt Lacanian (Jacques Lacan, 1901-1981) är uppenbarligen känslig för diskursens metaforiska dimension och kan ledas till att studera korpusen av fraser relaterade till gastronomi.
När det gäller det språkliga förhållningssättet till posterna i denna ordbok bör det noteras att ordens primära betydelse ibland är långt borta från den slutliga vardags- eller slangbetydelsen. Faktum är att den semantiska driften av detta eller det ordet, uttrycket eller slangfrasen har dykt upp under decennierna, beroende på hur företag (slaktare, vinodlare, läkare, etc.) eller miljöer (banditeri, prostitution, fängelseuniversum, etc.) använder sig av. , ibland med tvetydiga eller ursprungliga betydelser: ordet "médoc" är en vin berömt franskt rött, men det betecknar också, i populär jargong, droger.
Ordet "miso », under tiden, betecknar, i det asiatiska köket, en krydda gjord av sojabönpasta fermenterad, kvalificerar han, bekant och av apokopen (*), en kvinnohatare.
(*) Apokop: Droppe av ett fonem, av en eller flera stavelser i slutet av ett ord (motsats till aferes). Vi säger "tele" för "tv", "matta" för "morgon" av apokopen.

Å andra sidan bör det också nämnas att vissa slang- eller vardagsord eller uttryck kommer direkt från mat- och drycksområdena eller relaterar till deras produkter, som t.ex. korv  » : Hej, gå korv! för en dåraktig eller dåraktig person" eller " ben » : Hon har vackra ben » för en kvinna som har vackra ben eller " sparris : Vilken sparris!  för en lång tjej.
Andra ord eller uttryck, tvärtom, gå dit: "en flaska bakom buntarna  för det bästa vinet i källaren eller "det är bambuspark » för ett tillägg fyllig (...) på en restaurang eller till och med "klocka: bang the klocka » att skicka varandra en god måltid, skrik. Precis som, på tal om en produkt (vin, ost,...)” att inte bli stucken av cockchafers som betyder att vara intensiv eller anmärkningsvärd på sitt eget sätt.
Vissa uttryck bär också den dubbla köks-/matproduktsigill som "att ister svålen" för hugga varandra eller till och med "beta den bröd "för att irritera starkt.
Några få vardagsord har en etymologisk filiation relaterad till mat och dryck.
Till exempel verkar det talspråkiga substantivet "kompis" inte vara relaterat till mat och ändå kommer detta ord från "companion" självt från latin följeslagare vilket betyder "  som äter sitt smärta med en annan ".
På samma sätt kommer ordet "skurk" från latinet coquinus betyder "från köket", från coquistro, ord som härrör från coq ".
Om ordet "gevär" betecknar skjutvapnet (som till exempel används för att döda vilt) är det dock långt ifrån vokabulären för mat och dryck. Och ändå, på grund av sin rörformade form, har det länge varit slang för hals människa: "stick en i pistolen" vilket betyder äta, dricka eller svälja något eller till och med "att jam the gun" till Ät bra, medan du tar, på restaurangen, en pistolskott, vilket för oss tillbaka till det detonerande föremålets primära betydelse.
Ett annat intressant vardagsord:strippning, som tydligen inte har något med mat eller dryck att göra, är dock verkan att ta bort en del av bladen för att utsätta frukterna för solens inverkan och på så sätt främja deras fulla mognad.
Detta ord kommer omedelbart att användas på franska för att kvalificera striptease denstrippa kabare. (Anglicism striptease kommer från Att stripa ”klä av sig” och till reta "irritera, retas").
Medan vi återstår, om vi kan säga så, på jordbruksområdet, ordet " formade med läpparna i uttrycket " ful mun » kommer under tiden från « gödning » som är gödning av boskap på ängarna. Detta vardagliga uttryck beskriver någon som oförskämd och ouppfostrad, som bara har svordomar i munnen.
Det finns också termer som lånar från matlagning och gäller drycker, som adjektivet "uttorkad" som betyder "berövad sitt vatten eller en del av sitt vatten" (till exempel, av svampar uttorkad) och en enskild uttorkad vem kvalificerar någon somtörstig.
I samma anda, ordet förtennas om som betyder konserverad på nytt (från förtenning av ett köksredskap, såsom en gryta) betyder "berusad".
Omvänt, med frasen "ta -eller håll- en vara kokta », ger köket drycken ett hedersbetyg. Verbet "att peppar ger honom en annan.
Verbet "velouter" som betyder "att göra mjukare, mer slät (att smaka)" eller "behagligare, mildare (att höra)" blir i pronominalformen "att sammet (bålen)" det vill säga: att dricka ett litet glas likör, alkohol , dricka ett glas vin .
Vi kan också citera den gamla frasen " buljong de kalv som brukade syfta på absint.
Vissa delar av människokroppen, kopplade eller inte till matfunktioner, är väldigt involverade: hälen i uttrycket "att ha magen i hälarna" som betyder "att vara väldigt hungrig" eller till och med samma mage i uttrycket "att ha magen i hälarna" ha mage" för att "ha mod. Den vanliga användningen av ordet " mun (för att beteckna ansiktet eller munnen) är uppenbart överexploaterad, i alla dess grammatiska och fonetiska former, inklusive sökmotorn Google (smak-mun) och dess variationer (gougueuler, gougueulassery,...).
För att förfina (...) detta område av lingvistik, syntagmer, apokoper, ellipser, interjektioner, slang och vardagsmetonymier relaterade till mat, dryck och matlagning används också i överflöd (...): bita i den, i skorpan, konso (konsumtion), artich (kronärtskocka), rototo (spädbarnsrapning), Usch, Usch, biff (biff), mac (makrill – i betydelsen hallick-, hamburgare – kommer från Macdonald- och makaroner att utse en italienare), dwich (smörgås), torsk ! (feminin förolämpning), drick en hink (för dess innehåll) etc.
Slutligen, en sista punkt, att insistera på regionaliseringen och särskilt "betalningen" av vissa poster i denna ordbok.
En Belgien och luxemburgVid Kanada (Quebec) I Schweiz (romande), och i hela frankofonien i allmänhet, är vissa vardags- eller slangord modellerade på produkter eller uttryck som används lokalt eller på ett vanligt sätt: Quebecer kommer inte att förstå Schweiz som säger till honom "att ha boutefas", inte mer än belgaren kommer att veta vad Quebec " Du behövde bacon ? ".
Å andra sidan kan en kvinna från Luxemburg förstå en belgare som frågar henne om "hon tar det godis ".
den haitier kommer att ha svårt att komma överens med Quebecers om innebörden av ordet « patate », men i slutändan är det haitierna som kommer att ha rätt eftersom ursprunget till detta ord kommer från deras land.

Slutligen slutar detta arbete med " lingo middag"som är ett slags amerikansk slang (slang) som används av kockar och kockar med servicepersonal för att kommunicera och överföra matbeställningar och servicebeställningar mellan dem. Användningen av dessa termer är i praktiken på många amerikanska restauranger (restauranger), kaféer och snabbmat, men dessa termer kan variera från en region till en annan och till och med från en restaurang till en annan beroende på typen eller temat för det kök som serveras. Diner lingo språket är praktiskt taget okänt utanför Amerikas förenta stater.
Listan över termer från lingo middag använder de vanligaste och mest kända termerna som används av amerikanska cateringproffs och ibland av kunderna själva.
Översättningen av dessa termer och deras definitioner från amerikansk till franska görs i den utsträckning det är möjligt.

                                                                                                 Regis Carisey

Några slangcitat eller på slang:

"Jag tog honom länge för en äventyrsgubbe, men han är inget annat än halvsalt" (Louis-Ferdinand Céline)

"Så vi skrattade som pickles" (Louis-Ferdinand Céline)

"Slang är mörkrets språk" (Victor Hugo, Les miserables)

"Det finns en välvillig kritik och sedan den andra, giftig. Vilken skit eller nougat som helst. (Louis-Ferdinand Celine)

"Åh! om jag bara hade kunnat använda orden som används i Paris salar” (Michel de Montaigne, i Essays – Bok I)

Munslang

Bibliografi

En stor del av orden som citeras i denna ordbok har samlats in under åren av författaren som levde i ett tjugotal år i hjärtat av Paris, i synnerhet i distriktet Les Halles, samlade på marken, i de många barerna och brasserier (rue Montmartre, rue du Pont-Neuf, rue saint-Honoré, rue de la Ferronnerie, rue de la Grande Truanderie), på populära marknader (rue de Montorgueil, place du marché Saint-Honoré), i rött ljus ( rue Blondel och rue Saint-Denis), där slang fortfarande och alltid manipuleras, för dem som vet hur man lyssnar.

Källorna till slangord och uttryck från XNUMX-talet och början av XNUMX-talet:

1827 – Ordbok för slang eller guide till världens människor
1829 – Ny slangordbok, Bras-de-Fer
1842 – Etymologisk, historisk och anekdotisk ordbok av ordspråk, Pierre-Marie Quitard
1844 - Komplett ordbok över slangen som används i Mysteries of Paris, MD
1849 – The New Complete Dictionary of Slang Jargon, Arthur Halbert d'Angers
1864 – Modern Erotic Dictionary, Alfred Delvau
1865 – Språkets excentriciteter, Lorédan Larchey
1883 – Ordbok för typografers slang, Eugène Boutmy
1888 – Ordbok för modern slang, Lucien Rigaud
1888 – La langue verte du tropier, ordbok för militär slang, Léon Merlin
1894 – Den gröna tungan, Jean La Rue
1894 – Ordbok för Fin-de-siècle slang, Charles Virmaître
1901 – Slang-fransk ordbok, Gustave Rossignol
1907 – Slang-fransk ordbok, Napoleon Hayard

De rent bibliografiska samtida källorna till vissa poster, uttryck och definitioner av
ordboken "Slang of Mouth" är mycket olika. Dessa kommer huvudsakligen från följande källor:

– L'argot (olika verk) av Albert Doillon, på Librairie Arthème Fayard, återutgiven av Bouquins-samlingen kl.
Robert Laffont (2010).
– Ordboken "det franska språkets Petit Robert 2012".
– Ordboken "Grand Larousse".
– Den franska ordboken för slang på Harrap's.
– Littré-ordboken.
– "Lösenord" av Robert Merle (Favre-utgåvor).

Andra lika viktiga källor är:

– Medierna, skrivna och talade, som har matat den här boken genom notskrift och slangutredning.
– Många slangordböcker på nätet, som Lexilogos eller den franska ordboken på nätet.
– Onlineslang vars sajter och bloggar inte längre ska nämnas, eftersom de finns i överflöd.
– Internetslangen i de parisiska förorterna och verlan.

Slutligen många fransktalande webbplatser (schweiziska, belgiska och kanadensiska), från vilka författaren har hämtat ord eller
slanguttryck som används i fransktalande länder.

"Food for Thought" bild av Jeffrey Batchelor