Vana: nf (ord som kommer från latinets habitudo "sätt att vara").
Le mot « habitude » a de nombreuses acceptions :
I) Une habitude, des habitudes :
A. Om en person: Beteende, agerande, individuellt, ofta upprepat.
Vanor av lättja.
Gamla vanor.
Gamla pojkevanor.
Söt vana, vana som blir en tic (mani, modefluga).
Ha dina små vanor (tåget).
Ta en god vana, en dålig vana (vika).
Une habitude i...
Hej!
Du måste vara prenumerant för att läsa resten av den här artikeln, dess länkar och bilder.
Prenumerationen på hela läsningen av sajten kostar 1 €uro per månad, utan några förpliktelser.
Om du redan har en aktuell prenumeration, vänligen logga in med formuläret nedan.
Annars kan du prenumerera här.