Wabi-cha (japansk teceremoni) : Wabi-cha (わび茶) är en stil från japansk teceremoni speciellt förknippad med Sen no Rikyū och Takeno Jōō före honom. Denna stil kännetecknas av enkelhet. Dess namn kom i bruk under Edo-perioden och kallades tidigare wabi-suki (侘数寄), suki som syftar på begreppet "konstnärlig böjelse" och wabi som bokstavligen betyder "ledsen".
Historia: Under de sista åren av Muromachi-perioden teceremoni sprids i det japanska samhället, med en preferens för mycket dyra tillbehör av kinesiskt ursprung (kallad karamono). Wabi-cha föddes ur en rörelse för att uppskatta les varor lokal och stilar plus enkel.
I allmänhet är tre personer krediterade för att utveckla wabi-chas estetik: först Murata Jukō, sedan Takeno Jōō och slutligen Sen no Rikyū.
Rikyū citerar två dikter från antologin Shin Kokin Waka Shū (1162-talet), som exempel på hans wabi-estetik. Den första, favoriten till Takeno Jōō, är skriven av Fujiwara no Teika (1241-XNUMX):
Titta bort,
ingen blomma
Inte heller scharlakansröda blad:
Ett hål av vass
I höstskymningen.
Den andra, som Rikyū finner särskilt tilltalande, är av Fujiwara Ietaka (1158-1237):
Visa dem vem de kan förvänta sig
bara blommorna
De av bergsbyarna:
Grässpetsarna i snön,
Och med det, sommar.
I mitten avesteticism från Rikyū är det lilla terummet med 4,5 tatamimattor. Rikyū försökte tillföra en andlig dimension till teceremoni. En låg entrédörr som kräver böjd påtvingad ödmjukhet. Hans radikala förenkling av det inre av terummet, hans minskning av utrymmet till det absoluta minimum som krävs för ett "möte", var det mest praktiska sättet att fokusera te om gemenskap mellan gäster och värdar.
Detta kan ses i ett av hans koncept-tehus, Taian (待庵), beläget vid Myōkian-ji i yamazaki (Kyoto), som har utsetts av den japanska regeringen som en nationell skatt (kokuhō). Den representerar estetikens apogee född ur den kontemplativa medvetenheten om förhållandet mellan människor och ting. Med Rikyū når wabi sin djupaste och paradoxala betydelse: a smak renat materiella ting ses som ett medium för mänsklig interaktion som överskrider materialismen.
Rikyū börjar också designa sitt eget tillbehör för te, ibland lät han göra dem av hantverkare locaux. den skålar à te (raku) kommer från Rikyū tack vare hantverkaren Raku Chōjirō som gjorde dem åt honom. Han skapade till och med sina egna föremål för te, som kastruller de blommor gjord i bambu som han skar sig.
Modern wabi-cha: Ironiskt nog fullbordade modern tid aura av enkelhet rustik efterfrågat av wabi-cha vilket kan ses som ett dyrt företag. Även de enkla föremål som Rikyū och hans anhängare använde fick status och värde: det autentiska skålar à te raku, till exempel, är bland de dyraste som finns idag, och bland de mest forskning. På samma sätt kan det kosta ett tehus dyrt att skapa en sken av enkelhet som främjas av Rikyū.